Från 6 juni till 2 september kan du se mitt löv och 1999 andra på Liljevalchs. Senare kommer alla löv att säljas till förmån för Vi-skogen!

Här är lite mer info om löven och utställningen:

http://www.liljevalchs.se/aktuellt/gor-ditt-eget-lov

http://www.zickermans.se/ser-du-loven-for-alla-trad/

http://hemslojden100ar.se/utstallningar/liljevalchs/ser-du-loven-for-alla-trad-2/

https://www.facebook.com/events/271707596186976/

Av mig och Pontus Wicksell. Bästa teamet ever :-)

Har lekt lite med en bild på en docka som jag har sytt och en bild som jag tagit på mig själv.

Den första dagen på det nya året är redan slut och jag inleder den andra med att måla. Måla och dricka te.

Det är som om jag går och väntar. En hel dag kan gå utan att jag rör en pensel. Men så blir det natt och jag målar igen. Jag behöver stillheten för att våga. Det är ju så främmande det här med måleriet. Så skört. Lite hemligt. Mitt.

Har försökt få det att se ut som om katten verkligen står där på min axel. Tror jag fick idén av en viss katt vid namn Felix :-) Fast han föredrar vänster axel... och han är dessutom rätt så mycket större och hårigare. Åh vad jag vill ha en katt!

Smått beroendeframkallande. Att göra gifar alltså.

Japp man blir tydligen galet entusiastisk när man pratar om sin konst. Vilken inlevelse! Vilken passion!

Idag har jag målat en man. Han var rätt gul ett tag. Men det var tydligen bara en fas.

Så var den här igen

- framtidsångesten

På hösten glöder träden
och då
då känner jag mig hemma,

- i den här världen

Mina väskor har flyttat till Umeå, till Linas TUR och RETUR på Storgatan 38!
Hon säljer second hand och hantverk. Man kan hyra bord och sälja egna saker. Toppenidé ju. Besök hemsidan och boka ett bord redan nu http://linastur.se/
:-)

Jag försöker lära mig att sitta och måla vid ett staffli, men jag har bara ett sånt där rangligt fältstaffli som vill välta hela tiden för att jag målar så våldsamt.

Så här ser målningen ut i nuläget (den från föregående inlägg alltså). Jag vet inte om den är klar än men den ska få vila lite nu i alla fall.

Den här målningen ser inte ut så här längre för jag har fortsatt på den, vilket känns lite synd eftersom jag gillade den mer när den var så här skissigt målad...

Jag har stickat en mössa. Den var tänkt att bli vinterns stickprojekt men jag blev lite för ivrig så den är redan färdig.

Wiiieeee

Västen stickade jag för hmm ja få se nu... kanske två vintrar sedan?

Den här bilden målade jag till Pontus för ca 6 år sedan. Jag hade helt glömt bort den så det var roligt att åter få stifta bekantskap med den.

Jag har färgfläckar på glasögonen, händerna, skrivbordet, golvet och kläderna. Trivsamt.

Kladda och måla. Testade att leka lite med akrylfärg.

Jag älskar träd.

Här är två bilder till som jag lekt med i photoshop. Den till vänster är ett foto som jag tagit med min digitalkamera och den till höger har jag byggt upp helt från noll i photoshop. Är verkligen road av att pilla med bilder just nu.

Ibland tar jag till kameran och datorn när jag känner för att skapa något. Det är roligt att utvecklas i photoshop och sitta och pilla med färger och former. Det känns lite som att måla fast med massor av fuskigheter, vilket tilltalar mig :)

Måste börja fota porträtt så jag kan leka med andra ansikten än mitt eget. Ska bara övervinna min blyghet att fota andra först. Jag brukar ju ofta ha kameran med mig men är nästan alltid för feg för att fråga om jag får ta en bild. Dumt! Nu får det bli skärpning. Så passa er :)

Jag har sytt väskor i evigheters evighet. Sytt till mig själv och många i min omgivning. Det är roligt och man kan lägga det på vilken nivå som helst, från enklaste tygkasse till väskor med massor av detaljer.
Den rosa/gröna väskan på bilden har hunnit få 7-8 år på nacken men den är fortfarande en favorit.

Tomatplantorna har fått flytta in. Alla 15. Tomaterna börjar äntligen skifta från grönt till gult.
Idag åt jag min första egenodlade tomat, den smakade sol och sommar.
En del av plantorna har jag ställt i och framför fönstret i rummet där jag väver. Jag trivs med sällskapet.

Väva på dagarna
Måla på nätterna
Så funkar det när man bor i lägenhet
och har en skaparlust som måste stillas
och en slagbom som inte kan dunka dygnet runt

Två kjolar som jag sydde under gymnasietiden i Gävle, faktiskt den första och den sista.
Antal kjolar sydda sedan dess: 1
Slutsats: Jag syr inte så många kjolar nuförtiden.

De här mattorna pryder numera köksgolvet. Den nya glesripsmattan fick mig nämligen att vilja plocka fram den matta som jag vävde när jag gick på Gamleby folkhögskola (det är den med slarvtjäll som syns längst ner på bilden ovan) och vips så blev jag påmind om att det är FÄRG jag gillar. Massa färg. Helst i alla möjliga och omöjliga kombinationer.

Den tidigare kombinationen av mattor i köket är för närvarande bannlyst.

Nästa år är det tio år sedan jag började väva. Konstigt, det känns ju som jag alltid har vävt... fast samtidigt känns det som om jag just har börjat! Det finns ju sådana oändliga möjligheter.
Löparen på bilden är min allra första väv. Den är vävd i oliksidig kypert med varpeffekt. Materialet är: i varpen cottolin 22/2 och i inslagen tovgarn 6/1 och silvertråd. Den är 36 cm bred och 120 cm lång. Jag har använt en 50/10 sked och haft 1 tråd i solv och 2 trådar i rör.

Så här såg det ut i vävstolen för ett litet tag sedan, men nu är glesripsmattan färdig och jag har redan varpat till nästa matta. Jag tänker väva inslagsförstärkt tuskaft, fritt mönstrad i dubbelt skäl. Har ingen skiss än men en ganska tydlig bild i huvudet som jag ska försöka lura ut och ner på ett papper.

Här kan man klicka så kommer det upp en lite större bild på den färdiga mattan: /media/6342/glesripsmatta.jpg

När vävstolen vilar och varpen är slut

växer det fram ett träd där mattor växte förut

En magisk sommarnatt, en av många. 

Kjolen sydde jag när jag gick Sömnad - folkligt mode på Sätergläntan.

Den första mattan jag vävde har jag alltid varit lite generad över. Den är verkligen en aning hysterisk, plus att kanterna är allt annat än raka (syns dock inte så mycket på bilden!).
Men på sista tiden har jag börjat gilla den. Det var ju med den allt började. Det var då jag fick upp ögonen för vävningen. Sa jag hysterisk? Nej den är vacker. Den är sommar på balkongen. Den har hittat sin plats och fått den plats i mitt hjärta som den förtjänar.
Nu gäller det bara att hitta lite mer möbler till balkongen. Ett bord och en bänk till exempel. Massor av växter som längtar efter att få flytta ut. Idag planterade jag ut några av sockerärterna och de trivs redan. Vill sy dynor till stolarna också. Tur att sommaren bara börjat.

I Samisk form & tradition fann jag många vackra bilder, här nedan har jag satt ihop och gjort om två av bilderna som funkat som inspiration.

I boken Älskade trasmattor - att väva som förr fann jag bindningen rosengångsfantasi som jag tyckte kunde ge bårder i stil med de vävda band som jag fastnat för. Rosengångsfantasi var väldigt roligt att väva, om du vill testa så kanske du kan bli hjälpt av min vävnota för att komma igång.

Vävslag: Trasmatta

Bindning: Rosengångsfantasi

Varp: Svart bomullsmattvarp 12/6

Inslag: Bomullstrasor 1,5-2 cm breda

Sked: 30/10, 1 tr i solv, 1 tr i rör.

Stad: 2 tr i solv och rör 2 ggr/sida = 4 extra trådar

Skedbredd: 69 cm

Trådantal: 207 + 4 = 211

Jag kallar mattan för Ödemarken.

Det finns mattor och det finns mattor. Själv föredrar jag mattor med själ, ja faktum är att jag helt favoriserar sådana mattor. Det är svårt att exakt förklara vad jag menar med att en matta kan ha en själ, men det har att göra med att man kan förnimma en viss närvaro av den som vävt mattan när man ser och rör vid den. Jag menar inte en närvaro av någon form av ande utan det spår av hantverksskicklighet och formspråk som denna person lämnat efter sig i form av mattan.

Alla mattor förmedlar inte detta. Speciellt inte massproducerade sådana.
Nedan har jag lagt upp fem bilder på mattor som talar till mig. Alla finns i samma hem. De utgör i sanningen en högst ovärderlig skatt som jag passar på att beundra så ofta jag får tillfälle.

Ikväll kommer sidan att uppdateras! :) 
Det innebär att det kommer att vara en del störningar här mellan 18-22.

Jag rekommenderar att ni tar en lång fikapaus under tiden.  
(På bilden ovan ser ni fikat från mitt födelsedagskalas i juni. Mor hade bakat kakor, bullar och tårta. Dukningen var så fin och somrig... buketten har mor plockat i sin fantastiska trädgård.)

Igår fyllde Kerstin år och vi firade henne med med mycket värme och omtanke.
Och en hel del paket och god mat :)

Jag hade sytt en kameraväska till henne eftersom jag visste att hon skulle få en kamera.
Väskan är sydd i tovad ull och fodrad med bomullstyg. Axelbandet är flätat av lingarn och på locket har jag gjort ett fritt broderi med växtfärgat ullgarn. Den är ca 15 x 10 cm.

Nu är den sista västen för den här gången färdig, sommaren lurar runt hörnet och jag lägger undan stickorna som för mig hör hösten och vintern till.
Västen är stickad i ett garn med 50 % ull och 50 % bomull, ett mycket trevligt garn.
För omväxlings skull gjorde jag den här västen i en mer traditionell längd.

Jag har testat att göra visitkort med min stämpel. Det var riktigt roligt så jag kommer att göra fler, i olika utformningar. Men jag gillar syltburkskänslan i den påklistrade remsan :)

Jag är väldigt förtjust i:

-Knappar.
-Blommiga tyger.
-Väskor med lock.

Allt det fina fick komma samman och bli en ny väskmodell.

När man lägger upp sina jeans så försvinner ju den där fina slitna kanten längst ner… och det gillar jag inte alls. Därför brukar jag helt enkelt behålla den när jag lägger upp byxorna :D

Jag klipper av jeansen i den längd jag vill ha dem i och sen sicksackar jag nederkanten så att den inte ska fransa sig. Den andra delen klipper jag så att ca 1 cm finns kvar ovanför fållen, det ska nämligen vikas in bakom fållen. Sen lägger man helt enkelt fållen (med överkanten invikt under) på jeansens sicksackade nederkant och syr fast den ovanpå. En söm nere och en söm uppe så den sitter ordentligt.

Tadaa! Nu måste man kika riktigt nära för att se att byxorna är upplagda.

Lite mysigt är det allt när det blåser höststorm runt knutarna och man kan sitta inne och mysa. Tända ljus och sticka några varv på stickningen. Men allra bäst är ändå de där dagarna när solen lyser på de gula löven och luften är så där klar och skön att andas.

Jag har egentligen alldeles för många pysselprojekt på gång samtidigt, men det kan inte hjälpas. Ovan syns ett litet urval. En tygbit med applikationer och broderi som ska bli en väska, en stickning av restgarner som ska bli en väst
och ett par jeans köpt på second hand för en femma med vitt färgstänk som jag broderat över med olika gröna nyanser … så nu ser det ut som grönt färgstänk eller som om det växer lite mossa på byxorna :)

De avgjort finaste färgerna och färgkombinationerna hittar man i naturen. Där hittar man också energi att fortsätta skapa. Naturen nära havet i trakterna där jag är uppvuxen är lite som en helgedom för mig, skulle man nog kunna säga.

De som ännu inte varit ut till Skatrevet på Skatön har något att se framemot. Rekommenderar varmt en utflykt dit.

Jag undrar jag vad det ska bli av all denna skaparlust och all denna inspiration :)

Swoosh!! Helt plötsligt och utan förvarning så landade detta underverk på mitt skrivbord.
Det här hände egentligen förra veckan men det tog ett tag för mig att smälta.
Den ter sig nästan utomjordisk denna... Bernina.